Nu är det snart dags för mig att starta min nya vardag. På onsdag ska jag sätta mig på skolbänken igen. Jag är så extremt taggad på att börja min tvååriga yrkesutbildning på Södertörns folkhögskola, till humanistisk socialpedagog. Det ska bli så himla kul och spännande att få lära sig ett nytt yrke. Att få utvecklas och växa som människa. Något som också ska bli spännande är hur vardagen ska bli, hur vi ska få till nya rutiner att fungera. När jag tänker på det känns det lite pirrigt men också vaknar oron lite gran.

Jag har två olika senarion i huvudet. Antingen kommer det att kännas som att jag har mer tid och kan få till en härlig morgon- och träningsrutin, mer tid till familjen och vänner. Eller kanske mer troligt senario nummer två. Som känns som att jag inte har tid till någonting, att det alltid finns något att läsa eller göra, att det inte finns tid eller ork till självomvårdnad eller självkärlek.

Tänker att jag redan här och nu lovar mig själv att jag väljer att ta hand om mig själv på bästa sätt även om jag upplever att jag inte har tid. Det är ju faktiskt så att det är vikltigt att ta hand om sig själv för att orka att ge till andra.

Det ska bli så spännande att se hur vår nya vardag blir, hur de nya rutinerna blir och hur lång tid det tar att vänja sig. Jag lovar att jag uppdatera dig om hur det faktiskt blir, om det blir senario ett, två eller ingetdrea.

Vet du en annan sak som min hjärna tänker på just nu,som faktiskt är lite fånig men ändock upptar utrymme, är att jag faktiskt nu ska börja ha "vanliga" kläder på mig. Vad menar jag med det då? Klart att jag har vanliga kläder på även idag. Men det är mer som att jag bara slänger på mig något och inte riktigt bryr mig vad, sedan när jag kommer till jobbet byter jag om till mina arbetskläder. Det känns faktiskt ganska speciellt att få gå runt i mina egna kläder hela dagarna. Det känns nog lite speciellt för jag inser nu i skrivande stund att jag alltid haft arbeten som krävt arbetskläder i någon form.

Ta hand om dig 💕